Jag blir tokig snart. Så fort vi är hemma så är det gnäll, gnäll, gnäll om jag nu inte konstant går med en bebis på armen för då kan hon vara nöjd och glad. Och visst kan jag göra mycket med en arm, men ibland behöver jag faktiskt ha båda min händer som när jag går på toaletten t ex för nej jag vill inte behöva låna hennes blöja! Men lilltjejen håller inte med. Varför ska jag få använda toaletten när hon kissar i blöja, det är ju bra onödigt när det finns alternativ. Hon protesterar och visar vad hon tycker genom att lägga sig raklång på golvet, gnälla och rulla runt. Hur mycket humör kan en liten 1 åring ha igentligen? Och bara 1 år och redan så mycket vilja! Ge mig styrka!
Min kropp ser ut som en banan, med ryggen böjd åt sidan. Och ryggen den värker. Och armarna värker och öronen och så här dags är energin tömd. Min make fick ta över så fort han kom hem för inget hjälper som man gör och jag orkar inte gå omkring med henne på armen längre.
Är vi iväg är hon inte alls lika gnällig så jag fattar inte varför hon tycker det är så tråkigt hemma eller varför hon tycker jag är så tråkig. Jag sitter liksom med henne på golvet och leker, men det duger bara en kort stund. Jag tycker hon verkar trött och får känslan av att hon blir gnällig när hon gått mycket så kanske är det en fysisk trötthet hon känner av eller värk i musklerna?
Eller så är det bara en utvecklingsfas nu vid 1 år? Någon som vet?
Ja det händer mycket med vår lilla tjejs utveckling just nu och när man tänker efter är det kanske inte så konstigt att hon blir lite gnälligare då.
Det går ju snart över om en sisådär 18 år, jag får ju se det positivt och ta det för vad det är ;-)