Eftermiddagen har ägnats åt att följa våra två grabbar under deras påskande som påskkärringar. Min stora kille hade även en kompis som han mötte upp och som gick tillsammans med oss. Min stora dotter ville gå tillsammans med hennes kompis så henne fick vi se först för en stund sen.
Själv passade jag på att knäppa lite kort under påskpromenaden.
Två grabbar redo för påskande. Söta påskkärringar va?
En liten tjej som fortfarande är sjuk (rejält förkyld, men feberfri idag) fick också bli utklädd. Vi använde snuttefilten från Geggamoja som låg i goodiebagen vi fick i lördags. Den funkade precis.
Titta Elin, hon vågar ta i sin nalle nu! Rädslan börjar övervinnas, även om hon fortfarande håller den långt ifrån sig, hehe.
På väg att möta upp kompisen.
Och så fann vi kompisen och färden för påskandet kunde börja.
Det ringdes friskt på dörrar, men många öppnade inte, vi var väl helt enkelt för tidiga. Alla har väl inte samma förmån att vara hemma så här en skärtorsdag som jag hade just detta år ;-).
Min blivande 6 åring inledde med ett "bus eller godis". Det är väl inte så noga med vad man säger bara man får godis ;-).
Men 8 åringen tyckte det var hel tokigt. "Bus eller godis, haha det säger man ju inte nu. Glad påsk ska det ju vara. Kom ihåg det nu, Noel!".
Lilltjejen passade på att snacka i telefonen under promenaden "aa" "aa" säger man då. Undrar om hon fick några bra svar? Fast mestadels var hon rätt missnöjd. Ville inte alls åka vagn, vägrade vantar, vägrade mössa och sjalen. Ville inte sova eller sitta upp och titta. Till slut gav vi upp så fick hon vara utan, men efter en stund blev hon så frusen så då fick maken vända hem med henne, då minsann somnade hon de sista meterna som var kvar till huset. Så när vi andra kom tillbaka hem igen sov hon. Busfian.
Jag hade gjort mig till precis som alla år med påskgodiset till alla påskkärringar som jag tror kanske kommer på dörren. Hur många tror ni kom?
Ja det går att räkna på en hand iaf. Farligt, farligt med en godisalkoholist i huset. Det blir ingen vit påsk för mig inte, men jag och omgivningen ska nog överleva ändå, hoppas vi. Jag lär ju inte vara ensam iaf med tanke på de stora påsarna barnen tiggt till sig idag. Och sen ligger det ju ett varsit påskägg till dem var i skåpet också och deras mormor skulle visst lämna ett imorgon. Undrar hur mycket godis ett barn kan äta innan de spyr? Vet inte om jag vill veta det faktiskt, kanske dags att vara elak mamma igen.
Hur gör ni andra med påskgodiset? Får era barn äta så mycket de vill, vilken dag de vill under påsken av det som de får eller har ni till bestämda dagar så de får spara allt godis som blir kvar? Om de nu lyckas få så mycket som mina lyckas få då.
Jaja det var roligt att se barnens glädje och skönt att få iaktta dem på avstånd när de påskade. Sen var det ju skönt att även idag kunna komma ut och få lite frisk luft och röra på fläsket.
Vill passa på att önska er alla en toppen påsk.