För första gången i år börjar längtan efter våren dyka upp. Jag har sagt att jag i år inte ska börja längta för tidigt för då känns det så långt innan det blir vår, men så börjar man planera saker till våren och jag kan inte låta bli att få den där längtan iaf. Har till och med försökt att inte köpa hem tulpaner för att när de står på bordet känns längtan allt för stor, men nu börjar jag snart ge med mig även där, vill ha fina tulpaner på bordet till varje helg.
Har funderat mycket på varför man längtar så mycket till våren. Det är ju inte bara hos mig utan hos flera man märker denna längtan. Jag tror det har att göra med ljuset och värmen. Världen lyser upp och allt börjar vakna till liv igen. Man går utomhus mera, sinnet känns lättare och man får mera energi.
I djurvärlden sprids ju kärleken då djurvärlden parar sig och en del får sina ungar. Och någonstans är det väl liknande som sker hos oss också. Hela vinterhalvåret känns som en slags dvala man vaknar ur och när man vaknar till liv igen är man full av energi och kärlek redo att utforska världen där ute.
Det är bara senaste åren jag uppskattat våren så mycket som jag gör nu. Allt det vackra, dofter, ljud, solen som kommer fram mera och värmen den sprider. Är det ett ålderstecken tro?
Nåväl. En är det vinter kvar säger mor! Så jag längtar ett tag till som alla andra!