
För ett tag sen fick vi hem spelet Familjecharader från Nicogame för att testa och skriva vad vi tycker om det.
Att vår familj älskar sällskapsspel är inget nytt. Det var därför det kändes extra roligt när vi blev utvalda att få testa detta spel via bloggtestarna.
Så här skriver Nicogame om spelet:
"Familjecharader är ett charadspel där även de minsta kan vara med och spela. I detta spel finns inget krav på läskunnighet för att få vara med och spela pajas. Varje charad beskrivs nämligen även med en bild så att alla barn ser direkt vad det är de skall efterapa. De minsta barnen får även använda ljud.
Familjecharader är ett roligt spel för hela familjen där man använder sin fantasi och sin kropp för att beskriva olika saker. Det ingår 100 kort med allt från älgar till gunghästar."

"Hm hur ska jag visa det här ordet?"
När vi plockade fram spelet fanns många förväntningar. Barnen var fnittriga och tyckte det skulle bli jätte roligt.
Det var inte särskilt svårt att komma igång. Spelregler som fanns med var lätta och tydliga att läsa. Dessutom visste vi redan innan vad charader var och visste lite innan hur det gick till. Det fanns även andra alternativ att testa som jag personligen blev lite mer lockad av t ex att göra så många charader som möjligt på en minut. Men barnen ville hålla sig till de vanliga reglerna som var att turas om att göra en charad under en viss tid medan de andra gissade.
Enligt reglerna fick man poäng för varje rätt gissad charad, men här valde vi att behålla korten som ett poäng istället då barnen hade lättare att räkna vem som vunnit då.
Som tidtagningsur använde vi min telefon. Men efter 10 minuter in i spelet valde vi att hoppa tidtagningen helt då ingen lyckades sköta klockan när det var min tur att utföra en charad.

Det blev riktigt mycket skratt under spelats gång. Att få se sina barn göra gester och att försöka gissa vad det är de föreställer. Ibland med klockrena svar, men ibland med mer tveksamhet vad de verkligen föreställer följt av skratt för att man gissar totalt fel.
Rent allmänt tycker vi att spelet var roligt och enkelt samt anpassat till mindre barn. Men tack vare sin enkelhet också ett spel som räcker med att spela 30-40 minuter för sen blir det för enformigt om man inte väljer att prova någon av de andra varianterna.
Det som är positiva är att alla i familjen kunde vara med. Jag skulle tippa på att det passar en 4 åring och uppåt. Reglerna är lätta och tydliga och bilderna mestadels tydliga och lätta att se vad de föreställer. Att det dessutom lockar till skratt och skapar gemenskap är ett stort pluss. Inga särskilda förberedelser behövs heller utan man kommer snabbt igång med spelet.
Det som inte var bra med spelet var att det saknades ett tidtagarur av något slag. T ex något man kan dra upp mellan 30 sekunder till 2 minuter. Det är lättare för barn att använda sig av tror jag än egen klocka är. Sen var det lite för få ord med vilket i längden kommer göra att spelet lätt tappar sitt intresse då alla lär sig orden och vilka gester som ska användas utantill. Vissa av bilderna på korten var också omoderna som t ex bilden på tv:n här ovan. Och en bild som skulle föreställa en ko enligt ordet föreställde snarare en tjur. Så detta önskar jag skulle utvecklas i spelet.
Spelet får av oss 3 av 5 guldbaggar.