Idag har vi hemmadag och passar på att fixa med lite smått och gott som behöver ordnas. Men igår tog vi oss iväg till Söderköping en sväng för den årliga traditionella glassen på smultronställets glassrestaurang .
Världens kö mötte oss när vi var framme, men vi ställde oss där ändå. Visste att min mamma med sällskap skulle komma om en liten stund så vi ställde oss i kön och hoppades vi skulle komma fram en bit så det inte var så långt kvar när de dök upp (trodde de med ville äta där inne). Men när de kom visade det sig att de inte alls ville äta där när de såg den långa kön. Vi övervägde därför att bara ta en glass utanför istället tillsammans med dem för att hinna umgås lite. Men medan vi höll på att överväga om vi skulle köpa utanför eller inte hade de andra helt plötsligt redan köpt glass och då barnen gärna ville äta på resturangen istället så valde vi att stå kvar i kön och äta där inne som vi först planerade. Och det visade vara ett rätt beslut för rätt som det var rasslade kön till och det blev strax vår tur.
Alla våra goda glassar. Och nu har jag tryckt i mig nog med kalorier. Nu blir det hårt igen och räkna hur mycket som stoppas i munnen för nu har vågen vänt uppåt ett kilo igen. Känns verkligen inte roligt. Men jag har ju fuskat och ätit både glass och efterrätter senaste veckan så inte så konstigt att vågen också går upp då.
Efter glassen tog vi en liten sväng och kikade på änderna och alla små fåglar. Tyvärr hade vi inget gott till dem som de verkade hoppas på. Men med så mycket folk som rör sig där omkring går det nog ingen nöd på dem.
Vi tittade även på båtarna och när de slussades i kanalen.
Lilltjejen var nyfiken på båtarna och körde brummande ljud med sin tunga för så låter ju båtarna när de åker framåt, hehe. Hon var rätt gnällig när vi var iväg. Vet inte riktigt om det är för att hon är trött eller om det är för att hon är i någon utvecklingsfas, eller kanske kombinationen av båda. På lekplatsen var det i alla fall mest bärande, gunga gick inte alls hem. Och sitta i vagnen ville hon inte alls, nej hon vill göra som oss andra och gå själv. Eller i glassresturangen då fick man roa henne med det ena och det andra för att hon skulle sitta kvar i stolen. Hon har verkligen blivit viljestark.
Men hela tiden som hon fick gå själv var hon en nöjd liten tjej. Och på bryggan är det ett måste att hålla handen så man inte trillar i någonstans. Var så sött att se henne. Hon är verkligen ingen bebis längre. Om bara en månad blir hon ju 18 månader. Helt otroligt, jag tyckte det var nyss hon fyllde 1 år och så har redan ett halvår gått sen dess.
Vi såg även en liten söt hund på en av båtarna när vi promenerade. Var tvungen att ta ett kort på honom för han såg så söt ut när han låg där. Men det var nog varmt för honom.
En sväng in på glitter outlet blev det också och A hittade två par örhängen som hon ville ha. Och de fick hon så nu ser hon fram emot när hålen läkt och hon kan börja byta örhängen till de andra.
Ja det var lite från vår tur till Söderköping. Imorgon blir det nog en tur till Gamla Linköping och Valla som jag blivit tipsad om ska vara värt att besöka med barn.
Hoppas ni alla mår gott i sommarvärmen.